Allt du behöver för att fungera, finns inom dig att hämta.

Jag tror att symboler eller verktyg som utger sig för att ha någon sorts kraft, inte innehar något som helst. Ex. kors, salt och malört. Irriterar mig på människor som inte ser att det är deras egen energi som kanaliseras genom det verktyg de valt.

Ett exempel: Jag tror på guds kraft och mitt barn har ont i benet. Jag tar ett kors och håller det mot benet samtidigt som jag ber en bön. Vad händer? Jo, barnet får mindre ont. Varför? Du har kanaliserat din lugnande och helande energi till barnet. Din viljekraft har påverkat omgivingen.

Troende människor kallar detta guds kraft. Jag tror det är alla människors inneboende styrka och energi. Alla har det, gäller bara att hitta’t!

Exempel nr2: Jag bär en påse med salt, järn och vad fan som helst. En älgskit… runt halsen för att jag tror att detta ska skydda mig mot onda andar. Jättebra. Det kommer skydda mig just för att jag TROR det. Tråkigt om jag tappar bort påsen, då blir jag rädd för mitt skydd har försvunnit. Och genom mitt vacklande självförtroende raseras mitt mentala skydd.

Tro är jätteviktigt för människor, men man ska tro på sig själv och sin egen förmåga för att uppnå vishet. Hjärnan är ett mäktigt verktyg, det handlar bara om att nyttja dess potential!

Symboler betyder inget, deras betydelse ligger i människors tro på dess funktion.

Eftersom symbolen endast fungerar som en kanal för energin så kan man använda vad tusan som helst.

Ett par glasögon, en penna. Vad som än finns till hands.

Dock kan det vara betryggande att använda sig av en ”vanlig” symbol eller verktyg för vilken ritual man nu tänker utföra, eftersom den förknippas med ritualen och därför kommer man lättare ”i rätt stämmning”.

Ett inlägg fullspäckat med livsråd som du kan applicera på alla situationer i ditt liv!!

Ta till dig!